Senaste inläggen

Av Berger - Måndag 11 sept 18:56

Nu har pojkarna haft sitt släktkalas, Gabriel har fyllt 6 år och Benjamin fyller 9 år på söndag så vi brukar slå ihop deras kalas.

Det blev stor fika med hela tjocka släkten som bara växer och växer!
Pojkarna var helnöjda med sin dag och sina presenter :) Härligt!!



I torsdags var jag iväg hos barnmorskan och tittade till mitt blodvärde och Elviras hjärtljud <3
Det är lika magiskt varje gång man hör det där dunkandet!
Det var inte helt enkelt att lyssna av henne för hon sprattlade runt som en tok därinne, vår lilla dotter<3
Tog hem en massa grejer igår till henne, vagn, säng, babyskyddet, bärsjal, babybjörn...allt allt allt..vi har hur mycket kläder som helst...ska börja tvätta upp det nu och vika in i hennes byrå.
Behöver knappt köpa något till henne utan har redan det mesta!
Det är ju 3 månader kvar tills hon kommer men jag vill börja förbereda redan nu, vi kan inte vänta längre :)


 



 

ANNONS
Av Berger - Lördag 26 aug 13:08

Det är så himla skönt att få bekräftelse på att allt slit verkligen har lönat sig!


I veckan fick vi ett jättefint mail av Moas klassföreståndare och man blir så stolt över Moa så att man får gåshud. 

Vilken fantastisk resa hon har gjort sedan hennes kollaps julen 2014. 
Vad som hände och vad som hänt är inte min sak att berätta utan det är Moas....hon vill själv starta en blogg där hon ska skriva om allt hon har gått igenom för hon vill kunna hjälpa andra barn i samma situation som hon, få dom att förstå att dom inte är ensamma..så som hon ofta själv har känt. 

Vårterminen 2015 ville skolan göra en Adhd utredning på henne men inte visste vi då att barn som gått igenom trauman har snarlika symptom med Adhd...så tanken på utredning stoppades innan den började som tur var. 
Jag är så tacksam för att vi kom i kontakt med Sara Skoog på Rädda barnen som kunde informera oss om vad Moa gick igenom, som kunde hjälpa Moa att bli stark genom 1,5 års terapi, först i barngrupp där hon förstod att det fanns fler barn än hon som upplevt trauman, hon var inte ensam och sen efter det var det även enskild terapi.

Hon har jobbat så hårt med sin koncentration i skolan, sin rädsla för att stöta på dom hon inte vill träffa...ett tag vågade hon inte ens gå ut. 
Kraftiga ångestattacker på varuhus och hemma, alla nätter hon varit uppe och känt om ytterdörren verkligen är låst, sett sig omkring var vi än har befunnit oss, varit otröstlig och oförstående.


Doften av cigarettrök som fortfarande sätter hennes kropp i flyktläge, till och med vissa låtar. 
Inte kunnat sova över hos vänner som bott på markplan i tron om att man ska ta henne genom fönstret. 
Alla magbesvär av oro, ofokuserad..skolan har hon liksom fått ta som den är..som tur är har vi alltid fått sån fin hjälp från personalen och alla har alltid varit väldigt insatta, det var ju trots allt därifrån som orosanmälan kom ifrån. 

Att få det här mailet är som att vinna högsta vinsten, vi har haft mailkontakt med Moas klassföreståndare varje vecka i 2 år för att ständigt kolla av hur hon utvecklas, att gå från att läsa mail om att Moa inte varit aktiv utan suttit under bordet och gråtit istället, varit ofokuserad och högljudd och struntat i att göra uppgifter för att hon varit för tankspridd....till det här!! Det är oslagbart! Hon är en helt annan människa!! 

Hon mår så bra nu, utan all press från myndigheter om hur hon bör göra, vem hon ska träffa och inte träffa och när det ska ske, att hon ska glömma och förlåta fast hon inte vill. Det här var precis vad hon behövde, få bestämma själv.


Nu slipper hon ångesten över att någon drar i henne, slipper tvånget. 


Hon är så stark nu, vet vad hon vill och sköter skolan klockrent, tar ansvar för sig själv och hjälper till med sina småsyskon och har blivit en riktigt ansvarsfull tonåring...det är häftigt att se! Ingen sätter sig på henne och hon är duktig på att uttrycka vad hon känner och hur hon vill ha det! Hon är inte rädd för att konfrontera någon längre och det är en bra egenskap hon utvecklat på senare tid. 



Vi har fått se så mycket oförtjänta tråkigheter om hela vår familj på nätet i typ 10 år...spekulationer, lögner...hade folk bara pratat med Moa, läst utredningar och sett hennes barnjournal från socialen, sett alla hennes övningar hon bär med sig från Rädda barnen för att klara sig igenom vissa situationer så hade ingen behövt undra mer utan hjälpt henne istället och slutat blanda sig i saker dom inte har haft den blekaste aning om...det är också därför Moa vill börja blogga om det som har hänt, för att folk ska veta vad hon blivit utsatt för, vad hon känt genom hela sin uppväxt, frustationen hon har över att ingen vuxen har hjälpt henne. Folk borde skämmas som har uttalat sig utan att veta. 
Där är också dom som inte tänker på att Moa ska fylla 13 år, hon ser också allt som skrivs på nätet om henne, om oss...ni skulle bara sett hennes frustration över den okunskap som finns bland vuxna människor.


Jag kan samtidigt också förstå dom...alla vill väl skydda anhöriga och vänner antar jag, det hade jag förmodligen själv också gjort. Dom vet kanske inte allt...dom vet kanske inte att våra anmälningar genom åren blivit nedlagda i brist på bevis och det faktum att Moa var så liten och ansågs påverkbar....dom kanske inte vet att vi är där vi är idag pga orosanmälan från skolan, det var först när skolan fick nog som Moa äntligen fick den hjälp vi hade krävt att hon skulle få sen väldigt ung ålder. Ska någon vara arg och tycka att saker och ting är lögn, ta det då med skolan eller sätt er in i alla dokument som finns. 


I dagsläget kan ju vi ta skiten man läser då och då men det är ju Moa det gör ont i när det står om henne eller oss, men hennes sanning kommer fram i sinom tid. Med alla myndigheter samt skolan i ryggen kan vi idag bara rycka på axlarna när man hör andra versioner...vi vet vad som är sant och resten kan kvitta. 


Kan bara vara så ytterst tacksam för alla som stått bakom Moa och att hennes pappa är en krigare som gör allt för sin dotters välmående! Moa vet att vi backar upp henne, oavsett vad hon tar för beslut i livet. Att vi alltid har haft en ärlig öppen och rak kommunikation tror jag är en bidragande orsak till vårt starka band. 


Om Moa någon gång i livet bestämmer sig för att ta upp sina relationer igen så står vi där och hjälper henne till kontakt, närhelst hon själv är redo. 



Vi är stolta över henne, Moa vann kampen om den sista barndomen hon har kvar och hon tar den med storm! 


Håller med hennes lärarinna....HON ÄR GRYYYYM och framtiden är hennes!


 







ANNONS
Av Berger - Söndag 20 aug 09:33

Min svägerska Marina (vackert namn hihi) har en väninnna som föder upp bl.a Ragdoll.

Hon hade en bebis som hon inte kunde sälja pga ett underbett och vi fick möjligheten att ge henne ett kärleksfullt hem hos oss igår <3

Vi har två katter sedan innan, Yzma som är 1 år och Azlan som är 12..
Vi har funderat på att ha en till katt eftersom vi inte vet hur länge Azlan orkar hålla igång och när han är borta kommer Yzma leva ett långt liv utan någon kompis och så vill vi verkligen inte ha det!

Trazzel passar verkligen oss perfekt!
Hon är såååå mysig och vi älskar henne redan!
Så gosig och tillgiven...lilla hjärtat!


 


O


Av Berger - Fredag 4 aug 13:28

Igår var det dax för ultraljud för att se hur vår älskade lilla bebis hade det därinne <3

Allt såg jättefint ut, 10 vackra fingrar, 10 söta tår, pluttläppar, ett fint hjärta som slog för full kraft....en perfekt utvecklad bebis.
Vi hade egentligen inte tänkt ta reda på könet eftersom det inte spelar någon roll men efterhand som veckorna har gått så har det blivit jobbigt att inte veta vem som är därinne.
Pojkarna fick jag veta om redan i v12 så det har varit jobbigt att gå och vänta så här länge bara...tänk då att vänta 20 veckor till!
Det hade gjort mig tokig!
Jag är ett obotligt kontrollfreak och jag måste ha allt förberett in i minsta detalj, nu blir det lite enklare att förbereda ;)

Den 20 december är vår älskade lilla flicka Elvira beräknad att komma till oss!
Hela familjen längtar något så obeskrivligt mycket efter henne!
Att få ha en till flicka i vårt hem, att vi ska ge Moa en syster!!
Vi är ju bara killar på Bebbans sida så det är bra med lite mer jämnvikt iallafall :)
Elvira kan inte få bättre syskon, vi lär slåss om henne härhemma!
Jag har så många känslor i min kropp nu och jag är den mest lyckosamma kvinna i världen!
Detta är ren och skär magi och kärlek <3

Av Berger - Torsdag 27 juli 09:51

Igår hade familjen verkligen en jättemysig dag tillsammans med Tommy, Lena, Tim, Louise, Rasmus, Andy, Ljungan ,David och Jonte.

Dagen började tidigt med tågresa till Landskrona för att sedan ta oss vidare ut till Ven med färjan.
Det var första gången som iallafall pojkarna åkte båt så dom tyckte det var häftigt :)

Ven är fantastiskt vackert och jag skulle lätt kunna bo där, iallafall under sommarhalvåret.
Otroligt trevlig fast befolkning där också.
Benjamin gick och pratade med en man som vaktade kajen och fick veta att det fanns skola på ön fram till fjärde klass så han var sååå taggad på att flytta dit haha! Sötnöt.

Vi begav oss ner till en liten hamn och fikade och ungarna lekte på stranden.
Det var verkligen rogivande och mysigt.
Ett oförsiktigt fiskförsök slutade dock med att David fick en krok i kinden!
Det var smått stressande när man står på en ö och en 5 årig pojke har en krok som verkligen sitter fast i kinden!!!!!
Han var bara så imponerande med sitt lugn.
Folk runtomkring var iallafall väldigt hjälpsamma, någon kom och sa att dom hade smärtstillande sårsalva, en annan kom med nr till sjuksköterskan på ön.
Plötsligt dök det upp en sjukvårdare som körde iväg Ljungan och David till en sjukstuga.
En timme senare kom David tillbaka, fri från fiskkroken och glad som bara den :)
Vi fortsatte med krabbfiske och lyckades faktiskt få tag i en :)

Det var verkligen en supermysig dag trots lite panik där ett tag :)
Mitt i allt dök Benjamins vän Elias upp också, vad är oddsen! Elias föräldrar är i sin tur vän med Andy och Ljungan så det var verkligen ett märkligt sammanträffande att ses på ön :)

17.30 gick färjan hemåt igen och vi hade nöjda och trötta barn med oss hem som gärna vill besöka Ven fler gånger <3


Av Berger - Tisdag 25 juli 18:23

Nu är det verkligen full rulle därinne i magen :)
Vilken magisk känsla!
Bara att veta att det är ännu en person som är en blandning av mig och Bebban därinne i min mage är ofattbart häftigt!
Haha som 16-17 åringar trodde vi nog inte att vi skulle sitta här tillsammans med en stor familj 16 år senare....det är få förunnat och jag kan inte vara annat än tacksam som får dela allt det här med honom <3

Nu sprattlar det runt i magen, fortfarande svaga rörelser men tillräckliga för att jag ska uppfatta dom.
På lördag har vi redan gått halva tiden och jag börjar få smått panik!
Vill ha så mycket färdigt i hemmet innan Trollboll kommer.
Just nu håller Bebban på att måla om och lägga golv i vårt och Moas rum, han har också byggt en ny sänggavel åt oss...han är grym!

Nä dax att baka pizzabullar till morgondagens äventyr :)

Av Berger - Lördag 22 juli 09:31


 

Av Berger - Onsdag 19 juli 09:12

Dessa fina, omtänksamma och kärleksfulla barn!
Är så stolt över att dom kan uttrycka sina känslor, att det är viktigt för dom att veta att man har det bra.

Fantastiska Benjamin och Moa!

Att sitta på jobbet och få fina sms av dessa godingar är oslagbart! 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se